I caught sight of that sunset and I had to stop and weep. There I go again. Tissue? No, I don't wipe my tears away. I'm not ashamed of them. I wear them proudly like small wet salty badges of emotional truth.

Denna månad firar jag att jag har varit vegetarian/vegan i ett halvår. Det betyder att jag har räddat 250 liv! Fast jag har dödat många kikärtor och morötter, fan vad hemsk jag är... ska tända ett ljus för alla stackars baljväxter och grönsaker ikväll... NOT! MWAAHAHHAHAHAHHAHA
Okej skämt åsido nu: 250 grisar, kor, lamm, kycklingar, kalkoner och fiskar som får fortsätta böka, idissla, bräka, kvittra, flaxa med vingarna och simma. Den tanken gör mig glad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0