Motigt

Gick till Odenlab för att framkalla negativ från filmrullen. Tydligen var den tom. Jag gick runt i några veckor och trodde att jag tog bilder, men den är alltså helt blank, helt oexponerad. Nada. Rien. FML. "Men det är en jättefin kamera du har i alla fall" sa hon som jobbade där. Jo tack, men för det första är den inte min, och för det andra: vad tusan ska jag med en jättefin kamera till om jag inte ens vet hur man sätter i en filmrulle?
Så ja, det sög ju lite. Vad som också verkligen suger är att den där känslan som jag pratade om är helt borta. Luften gick ur mig. Ironiskt nog känns friheten inburande.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0