Utomhus





Jag kunde gå ut i trädgården utan strumpor och utan skor. Kröp upp i utomhusfåtöljen och solade, läste, drack kaffe, lyssnade på fågelkvittret och studerade katterna som sprang runt i trädgården med svansarna i vädret av lycka. Det är stunder som dessa som jag lever för.
Min grönkål mår förvånansvärt bra. Den fick en traumatisk början och många späda plantor klarade sig inte, men jag har tio-tolv stycken kvar som har antagit en krusig form. Jag tror att de äntligen har börjat acceptera mig som ägare (det brukar oftast räcka med att jag kastar en blick på en växt för att den ska vissna ihop - så gröna fingrar har jag).
Jag mår jättebra förutom en enda sak. Min ansiktshud har flippat ut. Jag tror att jag har fått någon slags allergisk reaktion, av vad vet jag inte, men jag misstänker någon konstig ingrediens från min underlagskräm. Huden är röd och knottrig, känns stram, kliar och ömmar. Även mitt högra öga är svullet, men den vänstra ansiktshalvan är helt frisk (?). Slängde ihop en ansiktsmask av havre, honung och avokado och håller tummarna att det här går över.

Tre saker jag hittade på Pinterest

Åh, jag känner så mycket kärlek för grönsaker.
Greta Garbo. Åh. Det finns ingen vackrare än hon. Hon är så vvvvvacker. För att inte tala om den vvvvvackra skapelsen hon har på sig (avgudar ryggen).
Det här hittade jag inte på Pinterest but anywho... På min önskelista: Swedish Grace designad av Louise Adelborg. Jag vill mixa och matcha den blå, rosa, mintgröna och sandvita med bamburedskap, ekskärbrädor och den här glaskaraffen från Sagaform som matchar karafferna för olja och vinäger som jag redan har i min ägo.

Skör

Jag blev så otroligt, obeskrivligt, oändligt lycklig i själen när jag läste SvD:s serie om högkänslighet. Igenkänningsfaktorn är skyhög. Dessutom är det skönt att få det säkerställt att jag inte är den enda med känsligt nervsystem. Det sträcker sig tillbaka flera år, i flll-era år har jag undrat och grämt mig över varför jag tycks ta åt mig mer, bli sårad av minsta lilla sak, tänka för mycket, känna för mycket, sova för lite för att jag tänker och känner för mycket, tappa andan av det subtila, känna gråten i halsen för att världen är så fin, för att vissa ögonblick, småsaker, ord och detaljer är så fina. Att känna sig som en enda stor parabol som tar in sinnesintryck efter sinnesintryck. Att inte kunna filtrera bort smärtan. Att vara tunnhudad, bräcklig, ängslig och nervig.
Men det bästa av allt är att få bekräftelse på att det finns plats för sårbara människor också, och att det faktiskt kan vara en tillgång och inte enbart en belastning för individen och omgivningen.
Jag blev så fängslad av det här att jag till och med beställde Elaine Arons bok från Adlibris. Högkänslighet for dummies typ! Åh, lycka.


Dystopi

Idag har jag varit osminkad, handlingsförlamad och seg. Jag har inte uträttat någonting av värde, förutom att läsa ut 1984 som är en ruggig historia. Jag låg klockan halv tre i natt och läste om när Winston blev torterad och hjärntvättad. Så ruskigt bra/jobbig bok:
WAR IS PEACE
FREEDOM IS SLAVERY
IGNORANCE IS STRENGTH
He took a twenty-five cent piece out of his pocket. There, too, in tiny clear lettering, the same slogans were inscribed, and on the other face of the coin the head of Big Brother. Even from the coin the eyes pursued you. On coins, on stamps, on the covers of books, on banners, on posters and on the wrapping of a cigarette packet - everywhere. Always the eyes watching you and the voice enveloping you. Asleep or awake, working or eating, indoors or out of doors, in the bath or in bed - no escape. Nothing was your own except the few cubic centimetres inside your skull.

20/4-12

Imorse när jag tittade ut genom fönstret kände jag hur luften gick ur mig. Det känns så fel att det knoppas men snöregnar på samma gång, och det är så knäppt att vi bor här uppe. En gång när jag sa till en utlänning att temperaturen kan sjunka till tjugo minusgrader på vintern här i Sverige så utbrast denna person: "Wow! How does anything survive?" Bra fråga.  -20 grader celcius + liv = en logik som inte går ihop.
Inte för att vi hade så mycket vinter i år, men där någon gång i februari när kylan slog till klädde jag mig i fleecetröjor, huttrade, gick med snabba, otåliga steg genom snön och tänkte: det bränns så kallt det är.

18/4-12

Plugg, plugg, plugg. Det är sannerligen intressant att skriva om lymfsystemet, men väldigt frustrerande också när man läser hur dåligt det är för lymfsystemet att vara fysiskt inaktiv (det har ingen pump som motsvarar blodcirkulationens hjärta). Så det slutade med att jag gick ut och joggade för att glädja mitt eget lymfatiska system.
Jag har inget annat intressant att dela med mig av. Haha, som vanligt. Varför har jag ens en blogg.
Ska läsa 1984 och sen sova, god natt

Femte och sista dagen i Paris

På onsdagen vaknade vi och var jättetrötta. Vi gick och åt en massa mat och köpte ett par skor var på Camaïdeu. Sedan hann vi inte mer innan det var dags att checka ut och börja bege sig hemåt. :(
Agzi spanar efter tåget på Gare du Nord.
Väl på CDG köper vi ju som sagt franska mandelkakor i väntan på planet. Grattis Agzi!
Och det var den fina resan!

Fjärde födelsedagen i Paris

På tisdagen fyllde Agnes år! Jag sa grattis till henne. Sedan gick vi och kollade i affärer i Etienne-Marcel.
Det regnade jättemycket. Det var väldigt mysigt att stå under ett knastrande paraply.
Lunch åt vi på Café Etienne. Sedan drack vi espresso på deras uppvärmda terass. Fantastiskt mysigt att sitta ute men ändå inte bli blöt eller kall.
Jag smygfotade fransyskan bredvid oss som frågade om <<feu>>.
Efter fikat fortsatte vi vår promenad i Etienne Marcel. Sedan bestämde vi oss för att köpa en tarte au fraise till Agnes och en tarte au citron meringuée till mig som födelsedagsfika. Men det är ju så lustigt det där att när man väl letar efter lämpliga caféer är de med ens PUTS VÄCK trots att man alltid brukar se dem när man inte letar efter dem. Till slut hittade vi ett konditori och Agnes fick sin tarte au fraise och jag fick en äppelkaka istället.
På kvällen gick vi och åt på vegankedjan Loving Hut som finns överallt i hela USA och ett (1) i Paris. Jag övertygade Agnes att gå dit med mig.
Jag var fruktansvärt peppad. Det syns.
Agnes var måttligt peppad. Det syns.
Min hamburgare var fantastisk.
Agnes crêpe var inte fullt så fantastisk, faktiskt väldigt menlös i smaken. Stackars henne, hon kände egentligen för att äta traditionell fransk mat på sin födelsedag. Det var lite sorgligt då, men vi kunde skratta åt det efteråt.
Efter den vegetabiliska middagen firade vi med mojitos och andra drinkar på Café Pause. Drinkar alltså! Svindyrt i Sverige, men det funkar i Paris.
Efter det drack vi vin på La Place Verte.
Sedan tog vi en taxi till Truskel, en rockbar/klubb. Det här är den enda bilden som inte är jättemörk. Heh, rolig bild. Där nere på toaletten träffade vi på en fransk tjej som sa någonting i stilen: "ca va/c'est bien ma guele?" (vilket betyder "ser mitt ansikte okej ut?"). Agnes och jag hade inte träffat på det uttrycket varpå Agnes undrade: "ta guele?" (vilket råkar betyda "håll käften?"). Jag tror inte fransyskan märkte något, men ja, hela grejen var kul i alla fall.
Vi dansade, pratade med en massa roliga fransmän och framåt klockan 3-4 var det dags att röra sig hemåt. Då fick vi sällskap av någon vid namn Gabriel som bodde i närheten och som sedan avlägsnade sig. Det kändes lite tryggare att gå med någon i Parisnatten i alla fall.

16/4-12

Hej. Har sökt franska, filmvetenskap och konstvetenskap till SU. Det var rätt halvhjärtat. Förstår inte var denna likgiltiga inställning kommer ifrån. Kanske för att min höst 2012 är så pass oklar så att jag egentligen inte orkar bry mig om vad som ska hända. Om mitt liv var en film skulle jag spela birollen. I alla fall om man ser till min utbildning. Får ta mig en funderare eller något för det här är nog bara skoltröttheten som talar.
Skriver uppsats om lymfsystemet, fotar Dave-Hill-inspirerade porträtt av pappa, har tre böcker (en i svenskan, en i franskan och en i engelskan) som jag måste läsa snabbt och det med detsamma, och en massa annat #"%"€€#koprgjAPÖM. Nu ligger Millan på kudden och väntar på mig, så jag tänkte gå och krypa ner bredvid henne och somna mot hennes korta andetag och snabba hjärtslag.

Tredje dagen i Paris

Den tredje Parisdagen blev en shoppingdag.
Men först åt vi frukost i parken.
Hurtig kaffetjej.
Agzilou mumsandes på en pain au chocolat.
Våren hade kommit mycket längre i Paris.
Ja, sedan gick vi som sagt och shoppade. Här fingrar Agnes på böcker. 1 euro styck, sån himla bra grej!
Det blev donken till lunch. Billigt och bra. När jag frågade kassörskan om de hade något vegetariskt log hon medlidsamt som om hon tyckte synd om mig. Om det var min knaggliga franska eller själva vegetarianismen i sig förblir oklart. Det löste sig bra i alla fall, (chèvrewrap, varför finns den inte i Sverige undrar jag?!).
Sedan hamnade vi i Marais igen och kollade in i affärer och köpte saker. Det började regna så då satte vi oss under tak för att torka och drack varm choklad och café crème.
På kvällen tog vi tuben till middagsstället för att slippa regnet.
Vi hade spanat in en japansk restaurang.
Mumsi! Jag fick så himla mycket mat för typ bara 12-13 euro eller något sådant. Det här...
Och det här! OCH soppa OCH sallad. Gudars vad gott det var. Till maten drack vi Asahi, ett japanskt öl som hamnar på den extremt korta listan över öl jag faktiskt gillar som lyder såhär: 1. 1664 2. Stella Black 3. Asahi
Agzilou vid middagen. Hon ser alldeles förnärmad ut av någon outgrundlig anledning.
Efter middagen försökte vi oss på en liten promenad, men det var något svårt att trängas under endast ett paraply (jag envisades med att inte köpa ett för jag trodde att regnet skulle passera - tji fick jag) och vi gick helt ur synk och blev kalla och sådär. Så vi drog hem och sov efter att ha kämpat på litegrann.

Paris dag 2

På söndagen vaknade vi och gick till ett bageri i närheten och åt en kaffe + croissant för €1,95.
Sedan gick vi ner till kanalen i närheten och tog en promenad.
Tyvärr var de flesta affärer stängda, men det var fint väder i alla fall.
Sedan tog vi en fika på ett café med väldigt cool inredning.
När vi vandrade vidare såg vi en katt som låg vid fönstret och mediterade eller något.
Vi tog oss vidare till Belleville.
Det var softa kvarter! Edith Piaf föddes där någonstans i närheten.
Vi åt lunch på ett bra ställe nära Père-Lachaise efter att ha irrat runt i ett hungerkoma. Sedan tog vi oss hem för att vila litegrann. Vi köpte macaronger också, haha så typiskt egentligen, men det måste man ju äta när man är i Frankrike. Det blev macaronfest på hotellrummet.
Sedan gick vi ut och åt middag och då har jag bara den här rödglödgade bilden att visa. Det var ett speciellt restaurangbesök, ett väldigt dramatiskt sådant. Servitrisen och pizzabagaren gormade och skrek åt varandra och min pizza var bränd i kanterna (men faktiskt förvånansvärt god ändå).

Tre andra saker


Jag ska kanske ha den här som studentklänning, men jag vet inte än. Vi får se.

En indianinspirerad tunika. Tycker om mönstret.

Ett blått linne. Och Millan undrar varför jag hänger upp kläder på väggen. Det undrar jag också.

Behagligt

Jag köpte en kjol i Paris. Den är plisserad, pärlgrå och - håll i er nu - lång till skillnad från alla de andra kortkorta kjolar jag äger.
Visst är det knasigt med snön förresten? Fick en smärre chock när jag drog upp rullgardinen imorse. Dumma aprilväder. Jag och Elisabeth och några till ska åka utomlands i december-januari när det är som värst har vi bestämt. I en mer avlägsen framtid ska vi åka till Australien eller Sydostasien också. Allt börjar med en idé.
Snart ska jag iväg till Uppsala och fira min fina syster med en födelsedagsmiddag. Hon fyllde som bekant 23 år i tisdags när vi fortfarande befann oss i Paris. Dagen efter, när vi satt och väntade vid gaten på Charles de Gaulles flygplats, så åt vi en massa lyxiga macaronger från Ladurée. 140 kronor fick man slänga fram för en box à 6 macarons. Men det var min födelsedagspresent till henne, och det var det värt!

Här kommer lite bilder från den första Parisdagen

Vi anlände till Gare du Nord vid förmiddagstid och kunde promenera genom de disiga (eller avgasiga?) kvarteren till vårt hotell.
Väl framme på hotellet var inte vårt rum klart än så då slog vi oss ner i hotelllobyn. Där satt vi som två trötta, slitna och handlingsförlamade slöfockar och åt deppiga smörgåsar (men väldigt goda gröna äpplen!).
Efter att vi hade tagit igen oss litet så gick vi och köpte baguette och annat gott som picknick och satte oss i Place des Vosges.
Det var nomnom. San Pellegrino är det bästa kolsyrade vattnet.
Efter picknicken promenerade vi runt i cirklar och tittade in i lite affärer.
Vi bodde väldigt nära Bastiljen och de softa Maraishoodsen.
Sedan försökte vi pigga upp oss med lite kaffe på Café Pause. Det gick ganska så bra, men jag kände mig ändå som en zombie efter alldeles för lite sömn.
Bredvid oss på kaféet satt en man som såg löjligt fransk ut med basker, randig tröja, scarf och cigarett i handen.
Det var nästan lite skrattretande.
På kvällen åt vi på en väldigt fransk restaurang.
Och efter den franska middagen tog vi ett glas på La Perle. Sedan drog tröttheten hem segern en gång för alla, och då gick vi hem och somnade omedelbums.

Rongo och Dongo i Paris

Idag kom jag hem från en störtläcker syskonresa. Vi var i Paris och shoppade, drack kaffe och promenerade/irrade runt/insöp atmosfären. Min syster är som en levande guidebok med grymt lokalsinne, och jag vet att hon kommer försöka flika in med ett nehej det är jag inte alls, men det är hon! Får återkomma med bilder och sådär, nu är jag nämligen för trött efter gårdagskvällens rockiga/öliga äventyr.

Rörelseglädje

Åh, jag ska få motionera idag igen! <3 Det ska bli så skönt att smörja lederna. Har inte tränat på typ två veckor och känner mig därför stel och orkeslös. Men nu jävlar!

Snart

Det känns som jag spenderar 75 % av min vakna tid inne på Arbetsförmedlingen. Letar jobb, kastar ut en massa ansökningar där jag har skrivit lugnt och formellt om varför de ska anställa just mig. Fast egentligen är det typ såhär: SNÄLLA ANSTÄLL MIG FÖR GUDS SKULL JAG ÄR DESPERAT JAG BER ER SNYFT SNYFT.
Om jag inte är inne på Arbetsförmedlingen och härjar så kollar jag SU:s utbud av kurser till hösten. Jag gör vad som helst för att inte gå sysslolös i höst.
Tack och lov att jag snart slipper det här evinnerliga planerandet och jobbsökandet, åker till PaRiS på lördag med Agzilou! April i Sverige: kall isande vind, 2 plusgrader och snö. April i Frankrike: 15-20 grader och förhoppningsvis sol. Bye bye säger jag bara.

Lovisa-söndag

Gos med Millan.
Cookies + kardemummakaffe + inredningstidningar = värd helg.
Konsumkatten!
Gos med Ida.
Konkurrens i grannskapet.
Picasso i vårsolen.
Godaste, speciellt granatäpplebitarna.
Körfestival i Uppsala (Agnes uppträdde).
Andréas fina hår.
Jag sitter och dricker kamomillte med honung i syfte att lindra min rethosta som uppenbarar sig framåt kvällen. Idag sa jag hej då till Arild och Ida som jag har träffat varje söndag i ungefär tre månader. De gav mig en jättefin teckning som jag har satt upp på kylskåpet. På den står det bland annat LOVISA med darriga bokstäver. Blir helt heartbroken. Känner mig mer som en storasyster snarare än en barnvakt, jag som aldrig har fått agera storasyster förut.
Men goda tider väntar! Det klirrar lite i kassan för en gångs skull. Eller ja det är inte så mycket klirr för det är mest en massa sedlar som ligger i en enda hög i min skrivbordslåda. Jag ska unna mig lite fina saker i Paris tänkte jag. Har inte varit och shoppat på år och dagar känns det som.

Sensation


RSS 2.0