Bluebs

 
Idag plockade jag med mig massvis med blåbär från skogen. Något så enkelt som att insupa aromen av färska blåbär är en underskattad upplevelse som sorgligt nog har hamnat i skymundan tycker jag. Mer blåbär åt folket helt enkelt.
 
Blåbär är fiffiga små grejer. De är rika på antioxidanter som bekämpar fria radikaler i kroppen, och på så vis förebygger de oxidation i cellerna. Med andra ord så förhindrar de att vi rostar ihop! Om det inte är en anledning att äta blåbär, så säg. Min mormor äter en deciliter per dag varje år och hon är den spänstigaste jag vet.
Om jag nu ska inkorporera mer blåbär i min kost så föredrar jag att göra det på det läckra sättet. Det fick följaktligen bli en antioxidantkälla i form av blåbärsmuffins.
Moist muffins toppade med velvety bluebs. Lyckan var gjord, eller i alla fall eftermiddagsfikan. Jag matchade med en grönt te-latte (ännu en antioxidantbomb!) och Haruki Murakamis Sputnik Älskling. Fikan (inklusive boken) var vegetabilisk, för så blir det när jag är i köket och härjar.
Angående Murakami så har jag i sanningens namn svårt att förstå den stora hajpen kring hans böcker. Jag kan inte påstå att de är dåliga, men lika lite kan jag påstå att de är utmärkande bra. Det kanske är någon magi som jag inte förstår mig på.
 
Blåbärsmuffins (ca tio stycken)
 
4,5 dl mjöl
1 tsk bikarbonat
1 tsk salt
1-2 tsk kanel
1-2 tsk vaniljsocker eller vaniljextrakt
0,5 dl socker (kan uteslutas, det blir sött ändå)
3 mellanstora rejält mogna bananer, mosade
Fyra matskedar solros- raps- eller smält kokosolja
En skvätt valfri vegomjölk (att tunna ut degen med så att den lättare går att scoopa i muffinsformerna)
 
Blanda de torra ingredienserna. Tillsätt de blöta ingredienserna och rör om tills mjölet har absorberats, inte mer än så, för då förlorar glutenet (eh, bestämd form någon?) i mjölet sin magiska kraft. Smaka av degen (obligatoriskt, för den är synnerligen smakfull).
Fyll 2/3 av varje muffinsform med muffinsdeg. Grädda i 180 grader Anders Celcius i ungefär 20 minuter, tills muffinsarna är torra (men inte ökentorra) och saftiga (men inte degiga).
Servera tillsammans med Murakami och grönt te. Eller någonting annat.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0