Idiot

Igår när vi helt plötsligt fick bråttom och sprang till tåget. Vi åt middag hos Kassi och pratade och catchade up. Allt var frid och fröjd och riktigt trevligt fram tills klockan halv tolv ungefär då jag inser att min id-handling i form av ett stort, töntigt pass är puts väck, spårlöst försvunnet, bara sådär. Då blev jag fett depp och åkte hem och drunknade i självömkan. Nu följer förmodligen en massa krångliga detaljer som en ordentlig husrannsakan, en tripp till polisen och härliga utgifter, men jag är tacksam att det handlar om en sak som faktiskt går att fixa. Tur att jag inte förlorade ett ben eller något.

Även om jag fick mitt livs första lön denna månad så känns det omotiverat att spendera pengar. Jag har aldrig sett så mycket pengar på mitt konto förut, och ändå får jag måttlig ångest när jag frivilligt eller ofrivilligt köper någonting. Det är som att pengarna glider mig ur händerna utan att jag har fått något ordentligt grepp om dem alls.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0