Futurum

Hej.
 
Jag såg Torka aldrig tårar utan handskar då jag har hört att den ska vara bra. Och det var den, grät osv. Så fin och slagkraftig.
Vad gäller böcker så läser jag Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Det är en bok som lyckas vara både rolig och sorglig på samma gång, och den har ett hejdundrans utsökt språk. Så fina, eleganta men ändå smått komiska formuleringar som får mig att dra på mungiporna när jag sitter på tuben påväg in till uni.
 
En tanke som poppade upp nyss: hur kommer det sig att matlådan är så tråkig medan matsäcken man tog med sig när man var liten var typ det bästa man visste, ja, kanske rent utav den enda anledningen till att man begav sig ut på utflykt överhuvudtaget? Matlådorna jag har med mig till uni ser riktigt deppiga ut, hur god mat jag än försöker laga. Ja, hur ambitiös jag än är så växer tuggorna i munnen. Middag à la repig plastlåda, en hemskt sorglig syn må jag säga. Ack. Vad göra?
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0